Pillis

Mindre än två månader till jul. Kan det bli bättre? Dammade av julskivorna imorse och nu mumlar Magnus Carlsson något om mirakel. Ljuvligt. Hej hej hallå psycho.

Är tillbaka efter en fantastisk helg ute i de djupaste (?) småländska skogarna. Närmare bestämt Bondstorp, hur fantastiskt låter inte det då? Då snackar vi landet liksom. Vi har slappat i mysbyxor hela helgen, varit ute i den friska luften, eldat i öppna spisen, druckit ett glas vin (eller var det en box?) och skrattat som jag aldrig gjort förr. Ni vet så att det gör ont i varenda skrattmuskel till slut och man kvider jag ooooorkar inte mer alternativt att yoggin sprutar ur munnen rakt över bordet på stackars Andy. Grabbarna har försökt fiska men fick nada napp och konstaterade att Rasjön är död. Jag tror mer att det berodde på att dom var fullt upptagna med att försöka få igång motorn och när dom väl lyckats med det, glömma ankaret i femtioelva gånger eller så berodde det helt enkelt på att flytvästremmen var alldeles för hårt spänd på det allra heligaste och därför fungerade inte den övre hjärnaktiviteten. Vad tror ni?

Hade kunnat berätta hur många roliga saker som helst men jag tror jag visar lite bilder istället, och kanske en film eller två. Var beredda på lite plufsiga ansikten och kanske inte superfräsha polare. Men vafan.



Jag tror att anledningen till att Andy (och vi andra?) klarade oss så bra i vildmarken var att han hade med sej all sin hitech utrustning som i och för sej inte funkade helt hundra efter en skvätt drink eller två, men ändå.




Grabbarna kastade in handduken ganska tidigt, vid 3-snåret.


Sjukt viktigt med flytväst.


Viktigast är att spänna remmen (lemmen?) extra hårt.


Å HEJ... Krabbigt ibland.


Linda försöker putta iväg två mongos. HAHA.


HEJDÅ! (Jag undrade stilla för mej själv om jag någonsin skulle återse mongosarna igen.)


Alltså... Inga ord kan beskriva denna syn.


Jag och Linda gick på promenad. Kändes säkrast så. Vi gick in till stan. Bondstorp alltså.


Men vafan, åror?


Myshög.


Älsk gjorde ett sista tappert försök innan vi rullade hem, men inte då heller blev det någon firre. Lite senare kom dom på varför. Sjön var inte tillräckligt vass.

Snipp snapp snut så var sagan slut. Men herregud som jag har garvat när jag kollade igenom bilderna, helt sinnessjukt.

BOXA MEJ.