Pillis

I'm not scared just changing.

Annars är det fint som snus. Sitter i min våning och väntar på att Annie ska komma på fika. Behöver verkligen det, träffa riktiga vänner som inte tjurar över småsten och som bryr sej. Även om vi inte träffas så ofta (dagens sorg) så finns den ändå. Vänskapen. Numera har jag mina riktiga vänner lite överallt i det långa landet falukorv, någon söderut och några norrut och några i Halmen. När du, L, gifter dej med din man, kan inte ni köpa ett stort hus (slott?) så kan vi skuffa ihop alla våra riktiga och bara vara? Det hade varit fint som kronan.

Var ett tårfyllt farväl på jobbet igår trots att jag ska fortsätta lite smått. Sött. Nästa vecka är jag en Lärka istället för en Svala, och det känns helt okej det med. Dock kommer jag att sakna att jobba i the hood och istället servera fina damer deras. Have I said too much?

Nu är det brått. Paj ska bakas och Pillis ska fräshas upp.

Tack och hej. Bry er inte om mitt flum, men genast känns det bättre att vara lite fjorton igen ála Lunarstorm.

Har precis haft väldigt mysigt fikabesök, önskar att det kunde bli oftare. Saknar dej. Skulle vilja vara där för dej mer än vad det känns som att jag är just nu.

Annars skulle jag kunna berätta om vad jag gjort på sistone och andra meningslösa saker, men känns inte som om det spelar någon roll. Det tar vi en annan dag, finns viktigare saker än så.

Eller hur?

...mörkret, det var ett tag sen sist. Härligt. Eller inte. Det är så jävla mycket som är fel nu så jag vet varken bak eller fram. Många små och stora saker som snor all energi. Energi som jag verkligen behöver till andra, viktiga saker. Som att till exempel hitta ett jobb eller andra världsliga saker som att orka gå upp på morgonen och leva. Just nu känns ingenting särskilt möjligt. Vet att jag inte har det värst, och mitt hjärta blöder för dej, min vän.
 
Please take me out of here.

Idag är första gången på jävligt länge (som ni märkt?) jag fick lust att skriva lite. Men i nästa sekund kom jag på att det kanske inte var en så bra idé ändå. Hade blivit för mycket read between the lines, och det är inte särskilt kul kan jag tycka. Känner lite mer att om det är något man vill säga, så säger man det. Är ganska trött på att analyseras och misstolkas. Punkt slut.

Annars är läget helt okej. Gick lite bananas när jag kom hem och Sören välte och tog sönder min überfina ljusstake så det var glas överallt. Sådär sugen på att dra fram dammsugare och djävulskap. Men mamma fixar, yes. Känns som det är typiskt att det händer på en måndag. Eller är det kanske så att man tycker att det är typiskt att det händer en måndag just för att det är måndag?

Har haft en fantastisk helg, trots jobb. Blev glatt överraskad att Halmstad visade sej från sin goda sida i lördags. Sjukt kul. Hade besök av fantastiska Linda som fattade tycke för Halmstads gräsmattor, tydligen är dom tätare än Helsingborgs? (Och det var just om det jag inte skulle skriva. Trots att jag vill en massa. Men ska förflytta mig ur sandlådan och ta det öga mot öga).

Trevligt att ses igen förresten.