Lilla M

Oj oj hujedamej. Här sprudlar det av aktivitet. Generös uppdatering det senaste året med sisådär 5 inlägg. Känner mig lite ringrostig men vad gör det när ingen läser? Iallafall har jag på den senaste tiden saknat att blogga och funderat på att göra ännu en comeback. Nu när det börjar bli ordning på torpet härhemma så kanske det finns lite tid över att spendera här. För det har ju hänt en del sen sist. Äntligen är vi fem i vår familj och ska jag vara ärlig minns jag knappt tiden innan lilla M kom. Efter ett lite jobbigt men också helt fantastiskt år börjar jag äntligen vara mig själv. Känner mig fri att göra lite vad jag vill utan bäbis i magen. Även om jag i efterhand saknar lite att vara gravid var det fruktansvärt jobbigt att vara mitt uppe i det, men resultatet älskar jag så att det gör ont. Varje morgon jag vaknar till ett brett tandlöst leende förvånas jag hur det är möjligt att känna på det viset. Att lilla M inte bara är vår utan också att hon består av oss, att det är vi för alltid. Ibland fattar jag inte. Eller allt som oftast när jag orkar tänka djupa tankar har jag svårt att förstå. Sjukt stolt är jag dock, över mig, stora M och självklart över lilla M. Men nog om det.

Torsdagkvällar är bra shit. Stora M spelar innebandy och eftersom vi har en exemplarisk dotter som sällan är vaken längre än till åtta betyder det egentid för mig. Criminal minds på teve, som skrämmer skiten ur mig till den mån att vi varit tvungna att sätta upp gardiner som går att dra för, är bra shit. Dessutom vet jag att det är fredag imorgon och det är troligtvis min favoritdag näst efter lördag. Dessutom har vi sällan saker inbokade på fredagar så sovmorgon är standard. En sak jag funderar på ibland är alla dessa "varningar" vi fick innan lilla M kom till världen som löd ungefär såhär: "passa på att sova nu för sen blir det ingen sömn, he he he". Oh shit, så mycket jag sover nu har jag aldrig sovit. Framförallt inte under graviditeten då det var kisspauser femtioelva gånger per natt och kräkpauser två gånger varje morgon. Inte en enda natt har lilla M varit vaken längre än en måltid. Nattliga måltider är nu ett minne blott, och i snitt sover hon 10 timmar på raken varje natt skulle jag väl tro. Tji fick de som gottade sig i vår kommande sömnlöshet, HA!

På måndag är det dags att stryka vita rocken och åter bege mig till mitt lilla Apotek långt utanför min lilla bubbla. Är ganska förväntansfull och tycker att det ska bli roligt att efter fyra månader börja jobba så smått. Det här med att rulla vagn på stan är nog inte riktigt min grej, en kombination av båda tror jag är perfect match men det får vi se hur det blir med det.

Nog för ikväll.

På återseende.

Kommentarer
Postat av: Rebecka

Vad kul att du ska börja jobba lite smått igen! :)

2010-12-04 @ 10:13:17
URL: http://reebbbecka.devote.se
Postat av: Rebecca

Åh vad roligt med ett inlägg!! Jag kommer att läsa. :)



Stor kram

2010-12-15 @ 23:29:51

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0